Arbetsmiljö & rättigheter
Tystnadsplikt
Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet enligt SoL eller LSS får inte obehörigen röja vad man fått veta om enskildas personliga förhållanden (15 kap. 1 § SoL samt 29 § LSS).
Tystnadsplikt innebär att det är förbjudet att muntligen, skriftligen eller på annat sätt föra vidare uppgifter om enskilda kunder till obehöriga. Du får inte lämna ut uppgifter om enskilda människors personliga förhållanden till andra personer om det inte klart framgår att uppgiften kan föras vidare utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Det är inte du som anställd som avgör vad som är känslig information, utan den som berörs av informationen.
Tystnadsplikten gäller uppgifter om hälsotillstånd, funktionshinder, familjesituation, utbildning, yrkesverksamhet, ekonomi eller social situation. Adresser, telefonnummer, datalistor, tal och videoupptagningar, även var och för vem du arbetar faller under tystnadsplikten. Tystnadsplikten gäller hela ditt liv. Du får inte efter det att du slutat din anställning föra vidare uppgift under den tid du arbetat. Självklart får du meddela viktig information till andra medarbetare eller överordnade som arbetar hos samma kund om personen inte kan göra det själv eller behöver stöd i detta.
För personal vid privata företag begränsar kollektivavtalsbestämmelser yttrandefriheten. Tystnadsplikten vid privat omsorgsverksamhet gäller även känsliga förhållanden om arbetskamrater och om arbetsgivaren/företaget. När du som är privatanställd har kritiska synpunkter om verksamheten är det därför allra bäst att tala direkt med arbetsgivaren. Du får inte lämna ut andra uppgifter än de som har betydelse i den aktuella situationen. Samma tystnadsplikt som ovan gäller även mellan dig och anställda vid olika myndigheter, till exempel försäkringskassa, kommunen och arbetsförmedlingen. Inte heller i kontakter med sjukvård, socialtjänst, färdtjänst eller liknande är det självklart att du kan prata öppet. Diskutera först med kunden eller hens legala företrädare. Principen är att den anställde benhårt bör avstå från att lämna ut information och i stället hänvisa till sin ledning.
I vissa fall har du dock rätt eller till och med skyldighet att lämna ut uppgifter till myndigheter, bland annat vittnesplikt. Innan en uppgift lämnas ut ska din arbetsgivare eller din chef godkänna att du gör det. Som anställd omfattas man i vissa fall av anmälningsplikt och rapporteringsskyldighet som upphäver tystnadsplikten. Det kan handla om en situation där du misstänker att ett barn far illa eller missförhållanden vid en LSS-insats. Detta regleras i Socialtjänstlagen (14:1) och LSS (24b§)
Om en kund, eller dennes legale företrädare, ger dig tillåtelse att lämna ut en uppgift som rör brukaren själv har du rätt att göra det. Du bör dock kontrollera att någon närstående till den som ger tillåtelse inte skadas av att uppgiften lämnas ut. Om du lämnar ut uppgifter som du är skyldig att hålla hemliga kan du åtalas och dömas för brott mot tystnadsplikten. Straffet för sådana brott är böter eller fängelse i högst ett år. Tänk på att tystnadsplikten också gäller på sociala medier, facebook, instagram, bloggar osv.
